Log in

Örondroppar under dräktigheten?
Hej!
När min tik var dräktig drabbades hon av en kraftig öroninflammation. Veterinären som jag kontaktade sa att jag inte kunde använda några örondroppar eftersom dessa innehåller kortison, och det skulle kunna sätta igång valpningen. Jag frågade en annan veterinär och han hade en annan uppfattning. Han menade att risken att kortisonet skulle påverka tiken var minimal.

Nu visste jag varken ut eller in, så jag ringde till Phizer, tillverkaren av örondropparna, (vilka var Terracortril med polymyxin b). Där upplyste dom mej om att det var helt ofarligt att använda dropparna, så min tik fick en behandling och öroninflammationen blev bra.

Det här var i början av dräktigheten, men tyvärr kom inflammationen tillbaka efter några veckor. Nu var jag på ett större djursjukhus för att ta ett ultraljud, och då diskuterade jag problemet med öronen, och han avrådde mej då för att använda örondroppar, så istället fick hon Kefaveet, som inte hjälpte särskilt bra.

Nu kunde jag snart ge henne droppar, för hennes enda valp var tyvärr död när den föddes. Nu undrar jag om du vet hur man gör om det händer någon mer gång att en dräktig tik får öroninflammation. Är det ofarligt att behandla med örondroppar som innehåller cortison? Vad är din åsikt om det här problemet?
Vänliga Hälsningar,
Inger

De veterinärer som avrått från behandling med kortisonpreparat har sannolikt gjort det eftersom det är just kortison utsöndrat från fostren som startar förlossningen. En förutsättning för att man ska kunna utlösa en förlossning är att man åstadkommer en påtaglig höjning av kortisonnivån i blodet hos tiken. Det torde vara mycket svårt - i det närmaste omöjligt - att åstadkomma det med hjälp av örondroppar. Min uppfattning är alltså att man utan risk kan använda kortisonhaltiga preparat för lokal behandling även hos dräktiga tikar.
Christer Nälser


Mjällkvalster
Hejsan,
Vad är bästa behandlingssättet mot mjällkvalster, både hos valpar och vuxna hundar.

Hur lång tid efter behandlingen kan man räkna med att kvalstren är definitivt borta. Hur vanligt är det med mjällkvalster? Hur och varifrån smittas hunden?
Annika

Mjällkvalster (Sheyletiella) är relativt vanligt och drabbar främst unga hundar. Tre varianter förekommer, hundens (S. yasguri), kattens (S. blakei) och kaninens (S. parasitovorax), och i sällsynta fall kan mjällkvalster överföras mellan djurslagen. Vanligast är dock att varianterna håller sig inom den aktuella djurarten.

Utvecklingen från ägg via larv och nymf till vuxen tar cirka 2-3 veckor, varför de flesta behandlingar bör pågå minst så lång tid och det är först därefter man kan betrakta djuret som smittfritt i de flesta fall. Viss risk för återinfektion finns dock, eftersom kvalstren under gynnsamma betingelser kan överleva relativt lång tid utanför värddjuret.

Flera behandlingsformer förekommer. För mycket unga individer kan utvärtes behandling med Tiguspray vara att föredra. Man behandlar då HELA djuret fyra till åtta gånger med en veckas mellanrum och hundens liggplats(er) minst tre gånger med två veckors intervall. Andra behandlingsformer är schamponering med Sebacil tre gånger med en veckas mellanrum, vilket dock kräver minst tre månaders valpålder.

Även behandling med ivermektion (Ivomec) som injektioner (för flertalet raser) eller avermektin (Interceptor) i tablettform kan fungera mot sheyletiella.
Vilken behandlingsform som är ”bäst” i det enskilda fallet vill jag inte spekulera i.
Christer Nälser


Anlagsbärare för HD
Måste båda föräldradjuren bära anlag med höftledsdysplasi för att valparna ska kunna få det eller räcker det att ena föräldern bär anlaget?

Jag har hört olika och vill nu få veta det rätta svaret.
Tack på förhand!
Maria

Enligt de undersökningar som gjorts nedärvs höftledsdysplasi polygent, vilket innebär att flera genpar är inblandade i nedärvningen. Eftersom dysplastiska hundar förekommer i kombinationer där båda föräldradjuren är radiologiskt utan anmärkning, är det också uppenbart att nedärvningen är recessiv till sin natur. Detta innebär att båda föräldrarna måsta vara anlagsbärare, men de kan på grund av det polygena inslaget vara det i olika utsträckning.
Christer Nälser


Det började med hudproblem...
Jag har en labbe på 2.5 år. Han har badat väldigt mycket i sommar och för fem dagar sedan fick han röda, kliande och lite vätskande utslag och mjäll på ett område om cirka 10-15 centimeter mot ryggslutet. Han hade även mycket ont när vi tog på området.

Jag badade honom med Vetriderm Klorhexidin-schampo två dagar i rad och smorde med receptfri hydrokortisonsalva. Det röda blev successivt bättre, men klåda och mjäll har han lite kvar av.

I förrgår hände nåt konstigt, han busade med vår andra hund och rusade hastigt runt i trädgården, efter ett varv blev han stående alldeles still och det rann lite saliv ur munnen på honom. Detta varade bara en liten stund.

Då tog jag tempen som var 39.5 grader. Kan det verkligen ha varit frågan om feber eller berodde temperaturförhöjningen på ansträngningen? Därefter har tempen hållit sig på 38.6C.

Igår blev det likadant igen, de lekte och han rusade på som han brukar, sen blev han stående helt still i några sekunder men jag kunde ropa på honom och bryta det hela. Han har även tappad sin goda aptit sen någon dag tillbaka. Jag är orolig och undrar om ”anfallen” kan vara tecken på något allvarligt fel. Kan vara någon form av epilepsi och har i så fall hudinfektionen nåt med det hela att göra?
Orolig matte

Temperaturhöjningen var inte feber utan troligen en normal temperaturstegring till följd av den fysiska aktiviteten.

Jag tror heller inte på något direkt samband med fukteksemet eller att det skulle vara någon variant av epilepsi.

Troligare är att hunden får sura uppstötningar av magsaft (saltsyra) i samband med lekandet och att det ger en svidande känsla i halsen med ökad salivering. Möjligen kan det vara så att han har lite slapp eller något öppen övre magmun. Undvik hetsiga lekar så långt möjligt, blir mitt råd.
Christer Nälser


Underbett II
Jag har en fyra månaders pointervalp som har lite underbett. Nu undrar jag om det kan bli bra när den får nya tänder?
Med vänlig hälsning,
Janne

Inte så stor chans med underbett, tyvärr, men däremot är det ganska vanligt att mindre överbett kan växa bort.
Christer Nälser


Underbett
Hur är det möjligt att ett underbett kommer efter två års ålder? Vad kan orsaken vara? Finns de risk för att ett underbett som kommer så sent i livet är ärftligt? Hunden som är en labradorhane är utställd vid två års ålder med oklanderligt bett och nu vid snart tre år har han ett underbett.
Hälsningar Mats

Skelettet slutar inte utvecklas förrän vid cirka tre års ålder. Därefter uppkomna bettfel har oftast en bakomliggande sjukdom (t.ex. tumörsjukdom) som orsak.

Det som är förvånande i den här frågan är termen ”oklanderligt”. Sa man verkligen så, eller var det så att hunden hade en liten tendens till underbett redan då, men att det var så lite att det inte upptäcktes eller ansågs värt att notera?

Bettfel är ärftliga men saknar ofta klinisk betydelse.
Christer Nälser


Motion av valp
Finns risk att för mycket motion av en valp-unghund orsakar HD? Hur mycket är lagom motion av 4,5 månaders retriever?
Linda

Risken för just HD är väl närmast minimal men man kan väl tänka sig andra skador på grund av överdriven motion. För en 4-5 månaders retriever kan väl promenader under en timme och enklare apporteringsövningar vara tillräckligt.

Överhuvudtaget bör man inte träna hunden fysiskt före tio till tolv månaders ålder utan man får successivt öka på uppgifternas omfattning i takt med att unghunden utvecklas.
Christer Nälser


Knäppa leder?
Hej,
Varför knäpper det ibland i min valps bakdel då han rör sig? Han är sju månder och av bruksras och jag oroar mig för hans höfter. Vad säger du Christer? Kan det vara höfterna som är dåliga på honom? För övrigt så är han frisk och glad med mycket spring i benen och har inga som helst synbara problem med bakdelen.
Med vänlig hälsning,
Maddeleine Jonsson

Nej, inte tror jag det beror på felaktiga höftleder. Eftersom hunden är pigg och inte halt så tror jag att ljudet du hör uppkommer när filmen av ledvätskan släpper i någon eller några leder (jämför folk som kan få fram ett knäppande ljud när de drar i fingerlederna!). Samma typ av ljud kan ibland uppstå när två muskelbuntar rör sig mot varandra (vanligare hos häst än hund).
Christer Nälser


Osteochondros
Jag har en ettårig labradortik som varit halt av och till under en tid.

Nu har man konstaterat osteochondros i en bogled. Min fråga är, hur är prognosen efter en operation? Hur lång konvalescens handlar det om? Kan hon "hålla" som en hårt arbetande jakthund efter en operation?
Med vänlig hälsning,
Ingela Karlsson

Bogleden, som är en kulled och därmed betydligt mer rörlig led än till exempel armbågsleden, är en ur prognostisk synpunkt mer gynnsam led att operera än många andra leder. Endast om det rör sig om en stor broskdefekt på ledytorna brukar det bli bestående problem. Så om du inte har stor otur, kan du räkna med att hon ska hålla bra för arbetet efter avslutad konvalescens.
Christer Nälser

  << tillbaka

EftersöksService: 796    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida