Det
där med åldern ska du ta med en nypa salt, men det är
bättre att börja sent än tidigt. Anledningen är
att en hund som släpps efter rådjur redan som unghund och
som inte hunnit lydnadsdresseras ordentligt med tiden kan bli alldeles
för självständig i skogen. Jaktlusten tar lätt överhanden
och hunden håller dålig kontakt, driver länge, tar
upp djur på egen hand utanför jaktmarken när den tappat
drevdjuret och så vidare. Om jag får ge dig ett tips skulle
det vara att jobba med lydnad och apportering ordentligt. Då bygger
du upp ditt ledarskap och får en hund som du behärskar och
som är angelägen om att samarbeta med dig. Dessutom får
du en apportör, vilket är nog så viktigt med tanke på
den nya lag som börjar gälla i år och som kräver
apportör även under dagtid vid jakt efter änder, gäss
och duvor.
När den saken är klar är det kanske hundens andra säsong.
Då kan det vara dags att börja jaga in den som stöthund
på klövvilt. Jaga in med lydnad så att du kan avbryta
för långa drev och drev utanför den såt ni jagar
av för tillfället. Hur själva injagningen går till
tar alltför mycket plats. Läs i min bok Jakthundar (finns
med här på sajten), där står hur man jagar in
stöthundar och kortdrivare.
Sten Ch
<< tillbaka
Avlämningsproblem.
Jag har en ung labradorhane i min närhet
som jag är lite konfunderad över. Ända sedan han var
liten (är 11 månader nu) har han vänt bort huvudet när
han ska lämna av apporten till mig. För övrigt är
han "duktig" hämtar snabbt och sätter sig
fint framför mig för att lämna av. Men, som sagt, vänder
konsekvent bort huvudet när jag ska ta apporten. Jag har aldrig
varit hård mot honom så det har inte med rädsla/hård
dressyr att göra. Vore tacksam för en förklaring eftersom
jag aldrig ägt en hund med detta beteende tidigare. Tror att det
kan vara ärftligt betingat (vad skulle det annars vara?) och då
kanske det blir svårt att få bort beteendet. Träningstips?
Marita
Hej Marita
Du har själv svarat på frågan. Det är ett klart
ärftligt beteende!
För det mesta beror det på att hunden helst vill behålla
bytet för sig själv. Beteendet brukar också
var kopplat till ett icke önskvärt sätt att inleverera.
En god apportör har enbart sin förare i åtanke då
den funnit ett vilt. Att snabbt ta upp viltet och direkt tvärvända
mot sin förare och utan en tanke eller en blick åt sidan
snabbt avlämna detsamma det är det perfekta.
En hund som du beskriver brukar vara snabb att plocka upp vilt men inte
lika snabb att vända mot sin förare utan kan ta en liten vända,
fortfarande med vilt i munnen, och vill gärna visa upp sig för
andra hundar (konkurrenter). Den har inte enbart sin förare i sikte
vid inlevereringen utan kan titta än åt det ena hållet
och än åt det andra. Den kan också vara bytesmedveten.
I extrema fall kan den gräva ner sitt byte eller äta upp det.
Din hund verkar dock inte så hårt belastad då det
enbart tycks vara just avlämningen som felar.
Försök att aldrig låta hunden bestämma var du ska
ta apporten. Om hunden vänder undan huvudet då tar du ett
steg ifrån den och ber att få apporten. Hunden vänder
åter bort huvudet du fortsätter att ta ett steg ifrån
hunden och så kan du få hålla på ett stort antal
gånger. Hunden kommer att bli väldigt konfunderad, det kan
jag lova, men förhoppningsvis vänder den sig en aning mot
dig och då är du på rätt väg. Sträck
dig aldrig efter apporten hunden ska lämna av till dig.
Var uppfinningsrik! Ligg på backen vid avlämning. Går
det bra, sitt upp och ta emot. Går det bra, sitt på huk.
Knäa, stå med ryggen till eller vad du vill. Så länge
du uppnår önskat resultat är det bra. Därefter
kan du fortsätta träningen och sakta närma dig den perfekta
avlämningen.
Ett litet knep kan vara att ändra avlämningssätt. Det
rubbar hundens invanda beteende. Ändrar också du ditt förarbeteende
enligt beskrivningen ovan kan din hund bli en aning osäker och
kanske mer mån om att du ska bli nöjd. Ge akt på minsta
förbättring och ge beröm. Tro inte att allt blir bra
i en handvändning ha tålamod.
Du skriver att du aldrig varit hård mot din hund och det ska inte
behövas heller, om han är rastypisk! Men är du verkligen
din hunds största idol? Är ditt ledarskap vad det borde vara?
Hoppas det här har gett dig några nya infallsvinklar så
att du kan komma vidare. Skulle du, trots idog träning, misslyckas,
kan jag trösta dig med att det troligen inte är ditt fel.
Ärftliga beteenden är otroligt svåra att komma tillrätta
med men det kan gå! Jag är en mycket nyfiken typ så
maila mig gärna direkt och tala om hur det går. Lycka till!
Inger E.
<< tillbaka
Pointertips.
Hvor kan man skafe seg de beste opplysninger på stående
fuglehunder? Og da spesjelt pointer?
Hemmavid
har du naturligtvis NPK som kan ge dig upplysningar, men jag förmodar
att du vill ha någon svensk kontakt, kanske för att Sverige
slog Norge i både 1998 och 1999 i nordisk pointermatch :-)? Kontakta
Svenska Pointerklubbens valpförmedlare Lennart Ohlsson, tel 08
550 130 25. Jag vet att de flesta av de bästa kennlarna
i Sverige planerar kullar i vår, Härjarös (018-46 29
48) , Ormöga (0498 22 58 00), Black Luckys (0411
55 52 86), Mostodalens (0271 310 12), Bronspilen (0225
461 23), Jo-Kjells (0682 212 96) och Skärtorps (0413
54 11 87) för att nämna de namnkunnigaste. Det vattnas i munnen
Sten Ch
Alla fält utom gröna måste fyllas i.