Log in

Chessie eller ej?
Hejsan!
Jag har i dagsläget en rottweiler vars mentalitet jag trivs bra med, men av olika skäl vill jag inte ha en rottis till. Jag har fått upp ögonen för cheaspeake bay retriever, som enligt alla jag pratat med skall vara lite skarpare än andra retriever, ha lite mer vakt i sig och vara lite envisare. Stämmer det?

Det är ju en ovanlig ras har jag insett och då kommer ju nästa problem, vad säger en uppfödare om att sälja en chessie till en som framför allt kommer syssla med bruks, lydnad och bevakning? Möjligen satsar jag även på jaktprov, men eftersom jag inte har kunskap om det så kan jag ju inte heller lova något i den riktningen.

Hur står det till med deras hälsa? Det är ju en ganska ovanlig ras, på gott och ont. Tänker främst på ad, hd, osteochondros och liknande.
Tack på förhand!
Kristina

Jag vet ganska lite om chesapeake bay retriever mer än att den är ganska populär bland sjöfågeljägare på den nordamerikanska östkusten (varifrån den också kommer) tack vare att rasen är stor, kraftig och tålig i kyla och hårt väder. Någon större popularitet har den inte nått bland svenska jägare och de exemplar jag har sett på jakt har varit rent ut sagt dåliga. Men jag har ju inte sett mer än ett litet fåtal. Dessvärre har jag inte heller hört talas om någon chesapeake bay retriever som varit en duktig apportör eller hållit hög jaktprovsklass.

Du skriver att de lär vara skarpare, vaktigare, envisare än andra retriever. Är du medveten om att detta är tre egenskaper vi helst inte vill se hos en retriever och som uppfödare i alla tider och med stor framgång bekämpat?

Du tänker ha hunden till ”bruks”, lydnad och bevakning samt eventuellt jaktprov. Jag är övertygad om att du skulle komma mycket längre med betydligt mindre ansträngning med till exempel en labrador retriever, utom i bevakning (hoppas jag). Men smaken är som bekant liksom baken…
Vad gäller sjukdomar etcetera kan du få besked genom rasklubben på www.chesapeake.nu
Sten Ch


Långhårig eller korthårig vorsteh?
Vilken av raserna är att föredra om man vill kombinera en jakt- och draghund?
Med vänlig hälsning,
Fredrik

Jag har länge och utan att bli motbevisad eller ens motsagd drivit tesen att en vanlig ras är vanlig för att den är bra. Därav följer inte nödvändigtvis att en ovanlig ras inte behöver vara bra, men oftast är det nog så ändå. I varje fall om rasen inte heller är vanlig i sitt hemland.
För jakt skulle jag därför tveklöst satsa på en korthårig vorsteh. Vad gäller drag får du fråga någon annan, ty därom vet jag inget.
Sten Ch


Påverkar spårträning apporteringen?
Hej,
Här kommer en fråga angående viltspår kontra apportering. Jag har en golden retriever-unghund, med anlag för att kunna bli duktig i apportering.

Nu undrar jag hur bra det är att gå vilspårskurs samtidigt som vi går apporteringskurs? Blir det för mycket på en gång och kommer hunden att bli förvirrad? Kan det leda till problem med apporteringen?
Susanne _ orolig ny förare.

Hej!
Att apporteringen skulle ta skada har jag svårt att tro. Men en hund som först är tränad att arbeta fritt på ett apportsök lär sig att arbeta självständigt och oftast i ett högre tempo än vad som är vettigt då den senare i lina ska följa ett spår. I början av spårträningen kan den därför slarva.

Den måste lära sig att slå av på takten och sänka nosen för att koncentrera sig på en spårvittring som den ska följa för att finna sitt vilt.

Det är bättre att grundlägga och inrikta sig på en sak i taget för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Kanske mest för din egen del. Är du inte en van hundtränare är det lätt att arbetsuppgifterna blir alltför splittrade och hunden kan bli övertränad i din iver att gå på kurser.

Kvalitet istället för kvantitet när du jobbar med din hund. Ni har många år framför er, så arbeta med en sak i taget
Lena


Hundramp i båten
Är det någon som har konstruerat en bra båtramp för hundar som apporterar från båt. Jag skulle vilja att min hund kan kliva upp ur vattnet in i båten på ett smidigt sätt utan en massa krångel.
Tacksam för tips.
Dante

Såvitt jag vet finns ingen sådan på marknaden. Men vanligen är det inte så svårt att få upp hunden i båten. Det gäller att lära den simma till aktern och ta upp hunden den vägen. Lyft med ett rejält grepp i nackskinnet. Hunden brukar snart hjälpa till själv. Fast numera får man ju ha motor på båten man jagar ifrån och en utombordare kan naturligtvis bli ett besvärligt hinder. Men jag håller ändå på att man ska ta upp hunden i båtens akter. Risken för att man ska kapsejsa är annars betydligt större.
Sten Ch


Hur mycket bör en hund sova per dygn?
Finns det några cirka värden? Min hund kan sova både på dagen och på natten så jag undrar om den kan vara sjuk? Han har inte feber och slemhinnorna i munnen är fina och han rör sig bra.

Kan en hund ha diabetes? Gallproblem?
Med vänlig hälsning,
Sören

När en hund inte har något annat för sig, tar den sig en tupplur. Det än helt normalt.

Hundar har den avundsvärda förmågan att kunna somna när som helst och tillgriper sömnen när den inte har något annat att göra. Det är väl därför vi har ordet ”lathund”.

De flesta hundar sover nog bort mer än halva tiden och din hund är säkert inte det minsta onormal i det avseendet. Man behöver alltså aldrig tänka på att hunden måste sova ett visst antal timmar, den saken fixar den själv. Tänker du ta en promenad men upptäcker att din hund sover, ska du alltså inte vara rädd för att väcka den. Den sömn den till äventyrs missar tar den snart igen.

Enda undantaget är en liten valp som måste få sova ordentligt efter ett vaket pass med lek och stoj, och en gammal och trött hund. Låt valpen sova tills den vaknar själv, men för den vuxna hunden spelar det alltså ingen roll.

Jodå, hundar kan få både diabetes och gallproblem och många andra sjukdomar som vi själva drabbas av. Liksom vi är de ju däggdjur och har samma organ som vi och de kan naturligtvis krångla på liknande sätt som våra egna.

Jag tycker du ska gå till biblioteket och låna en tjock bok om hundar. Inte om olika raser eller hur man tränar/dresserar hundar, utan om hur man sköter och vårdar sin hund, om hur den bör utfodras, motioneras och så vidare samt inte minst om hundens beteende.
Sten Ch
Tillbaka


Vad heter beaglen på bilden?
Hej panelen!
Jag har en fråga angående bilden i frågan "Kortdrivare eller stötande?" inlagd 021115, besvarad av Sten Christoffersson. Skulle gärna vilja veta vad det är för hund på bilden, namn, ålder och stamtavla. Hunden är nämligen väldigt lik vår beagle förutom att den har mycket mer vitt på svansen, kanske är de släkt?

Måste berömma er för en väldigt trevlig frågesida. Håller på och letar efter en blivande apportör/jakthund som komplement till vår beagle och har funnit mycket värdefull information under frågor och svar.
Med vänlig hälsning,
Camilla Wirén

Hej Camilla,
Den trevliga beagletiken på bilden heter (hette?) Embla. Bilden du syftar på tog jag hösten 1993. Vill du veta mer om henne får du kontakta hennes husse, som också är med på bilden. Han heter Oscar Gyllenhammar.
Jag tror att Embla var släkt med pappa PG:s beagle, Benson, som jag också jagat med. Men jag är inte säker på släktskapsförhållandet.

Här kommer ännu en bild på Embla och en på Benson med husse och nedlagd hare som han drev klockrent inne i ett hjorthägn med hundratals hjortar som intresserade, men för Benson ointressanta, åskådare. Med på bilden är också den för något år sedan bortgångne hunddressören Rolf Johansson, som hade tränat Benson åt PG. Det hade han gjort bra!
Sten Ch

Tillbaka


Spaniel i fjällen?
Hej,
Jag är i färd med att köpa en till hund och har sedan flera år sneglat lite på en jaktspringer. För tillfället har jag en jaktlabbe som jag jagat med under flera år som både stötande och apporterande hund. Mest har det handlat om ripa då jag bor i Åretrakten, men jag har även skjutit hare och skogsfågel för henne.

Jag gillar det snävare söket och den fina förarkontakten hos en stötande hund kontra en stortgående ståendehund.

Möjligheter att jaga med stående hundar har jag då de flesta av mina jaktkompisar roar sig med setter och vorsteh.

Jag är lite nyfiken på vad en jaktspaniel kan göra på fjället både vid ensamjakt men även som ett komplement till de stående. Jag har även möjlighet till jakt i Västernorrland och i Mälardalen.

Det jag undrar är vilka erfarenheter ni har av spaniel på fjäll och skogsfågel?

Hur det ser ut med jaktspringer uppfödare i första hand från Mälardalen och norrut?

Sista frågan rör SSRK kontra Jaktspanielklubben. För mig som valpköpare känns det extra svårt att titta på hundar och parningar när det finns två parallellt verkande klubbar som inte verkar vilja/kunna samarbeta.

Vad gäller vid registreringar och jaktprov? Om jag köper en hund från en uppfödare inom Jaktspanielklubben får jag då starta på SSRK:s prov och tvärt om?
Med vänlig hälsning,
Fredrik Lundkvist

Hej Fredrik, det var många frågor på en gång.

Du undrar först vad en jaktspaniel kan göra på fjället. Ganska mycket, vill jag svara. Det råder väl knappast någon tvekan om att en stående hund är att föredra vid ripjakt, men en spaniel går absolut inte av för hackor. Jag har jagat en hel del med spaniel i Jämtlands- och Lapplandsfjällen och skjutit mycket fågel. Förr i tiden brukade Magnus Tenfält (känd jaktprovsdomare) och jag jaga med våra spaniel tillsammans med ett par kompisar som hade elitklassvorsteh. De gick i regel för sig, och vi för oss. Ena dagen sköt de fler ripor, den andra var vi effektivare. Utslaget över ett antal år visade det sig inte vara någon skillnad alls.

Men för att kunna skjuta ripor över en så kortsökande hund som en spaniel måste man veta var riporna sitter och koncentrera jakten dit.

I fjällbjörkskog och högt vide håller jag spanieln som effektivare än den stående hunden, som kan vara svår att finna på ståndet i sådan terräng och som inte är särskilt effektiv om riporna dessutom löper undan.

Skogsfågel jagar du också förhållandevis effektivt om du kan marken och fåglarna väl. I början av säsongen, när kullarna är trygga, funkar det givetvis bäst. Har du bra orrmarker kan du få påsen full med en spaniel.

Jaktspringeruppfödare norr om Mälardalen är det nog tunnsått med. I Mälardalen finns en del rekorderliga sådana, liksom längre söderut, främst i Skåne och Blekinge.

Att det finns två klubbar borde inte betyda något negativt. Jag har aldrig förstått varför en organisation ska ha monopol på att registrera hundar. Konkurrens är alltid bra. Men att de inte kommer riktigt överens och att den ömsesidiga respekten saknas tycker jag är svagt. Tyvärr verkar den goda viljan saknas i de tongivande leden. Jag förstår inte vad de är rädda för.

Jag kan inte ge ett säkert svar på din fråga, eftersom det beror på så mycket och jag har inte brytt mig om att sätta mig in i problematiken när det gäller registreringar. Såvitt jag förstår kan du alltid registrera en SKK-valp i JSK, men inte alltid tvärtom. Det hänger på om föräldrarna är/har varit registrerade i SKK. Kolla med klubbarna vad som gäller. Men du kan ju alltid gå på den ena klubbens jaktprov!
Sten Ch

  << tillbaka

EftersöksService: 796    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida