Vad blir det av en spaniel-retrieverkorsning?
Jag har blivit ägare till en lite "olycka" på snart fyra månader. Denna är en blandning av flatcoated retriever och welsh springer spaniel. Har inte tränat spaniel förut. Undrar hur jag ser vilka anlag som är starkast–spaniel- eller retrieveranlagen? Är det något speciellt att tänka på nu i början, som skiljer sig från retrieverträningen? Det är en snabb och arbetsvillig hund och absolut inga problem med samarbetsviljan.
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Rose-Marie

Ja, vad månde bliva? När två individer korsas, får avkomman lika många kromosomer och i det allra närmaste lika många gener eller anlag från båda föräldrarna. Gäller det hundar och föräldrarna tillhör samma ras, har de det överväldigande antalet gener gemensamma. Det innebär att sannolikheten för att de rastypiska egenskaperna ska slå igenom över hela linjen hos valparna är lika överväldigande stor, i praktiken näst intill hundra procent. Man vet alltså i förväg ganska väl vad man får inom ramen för den individuella variation som vi aldrig kan komma ifrån och som vi nog inte skulle vilja vara utan.

Men när två olika raser korsas är skillnaden mellan föräldradjurens anlagsuppsättningar betydligt större. O.K. båda är hundar, så valparna får två ben, svans och inga vingar. Men vilka av de anlag som föräldrarna inte delar som ska slå igenom vet man aldrig på förhand. Det är det som är nackdelen med raskorsning. Man kan få en kanonbra hund, men bra på vad vet man aldrig förrän hunden vuxit upp.

Så din fråga om vilka anlag som är starkast går inte att svara på. De är i princip lika starka och det är på det hela taget slumpen som avgör vilka av de enskilda anlagen hos vardera föräldern som får chansen att göra sig gällande.

Vissa anlag dominerar visserligen alltid över andra och blir därför framträdande hos avkomman, men sådana anlag är inte på något speciellt sätt rasbundna. Svart färg brukar dominera över andra färger, så jag gissar att din valp är ganska mörk i färgen. Vad gäller de inre egenskaperna lär drevskall vara dominant, men det anlaget får vi hoppas att ingen av föräldrarna har. Såvida det inte var drever i welshen…

Alltså får du vänta och se tiden an. Vad vill du ha hunden till? Ska den jaga som en spaniel får du börja träna den som en spaniel och se om det fungerar, vilket är långt ifrån säkert. Läs böcker och gamla frågor här på birddog om spanielträning. Att tänka på i början är bland annat att hunden måste lära sig att alltid hålla kontakt och inte gå mer än ett par tiotal meter från dig. Tänker du dig hunden som enbart apportör i framtiden, ska du givetvis applicera retrieverträning på den och se om det funkar.

Du måste alltså pröva dig fram. Inget är givet från början när det gäller raskorsningar.
Sten Ch
<< tillbaka


Fågelhundar - dressyr & jakt av Sten Christoffersson.
Hej!
Jag undrar om det finns några planer på att trycka en ny upplaga av ovan nämnda bok? Har förgäves letat efter den på internet samt i bokaffärer.
Maria & Settern Zigge

Hej Maria,
Om någon borde veta så vore det jag. Men jag vet faktiskt inte. Blev en smula förvånad när jag hörde att boken var slut och försökte få tag i förlagschefen, men lyckades inte. Sedan dess har tiden bara gått och alltfler har hört av sig och undrat hur de ska få tag i boken.

Jag ska försöka kontakta förlagschefen igen. Vill han inte ge ut en upplaga till kan något annat förlag vara intresserat. Då kommer jag att ändra en del i boken.

Under de tolv år boken funnits har den sålts i cirka 15 000 exemplar i Sverige och drygt 10 000 i Danmark och Norge. Totalt har den tryckts i 27 000 exemplar, vilket är mycket bra för en sådan bok. Så nog borde ICA våga trycka upp en laddning till.

Förresten kan du själv och andra påverka saken genom att ringa eller mejla till ICA-förlaget och efterlysa en ny upplaga. Ring Göran Sunehag på 021 194270 eller skicka mejl till goran.sunehag@forlaget.ica.se.

Ju fler som trycker på, desto bättre!

Tack på förhand och hälsa Zigge!
Sten Ch
<< tillbaka


Följsamhet i grupp.
Hej,
Hur kommer det sig att min hund går lugnt och fint med slakt koppel när jag går ensam med honom, men när sambon eller annan person tillkommer börjar han genast att gå framför mig?
Hur korrigerar jag detta?
Hälsningar,
Katarina

Hej!
När det bara är ni två ute på promenad är din hund helt på det klara med hur er lilla flock fungerar. "Den har helt enkelt läget under kontroll". Promenaden blir lugn och behaglig. Antagligen har den accepterat dig som ledare.

Men när det tillkommer en person i flocken förändras grupperingen. Detta gör att din hund känner en viss stress och osäkerhet inför vem som egentligen nu ska ta hand den nya – större flocken.

Den måste vara beredd! Genom att gå längre ut i kopplet har den större möjlighet att upptäcka faror - dofter som ger den information om vad som eventuellt kan hända under promenaden.

Om din hund var övertygad om att det fortfarande var du som bestämde skulle den antagligen inte behöva ta på sig det ansvaret.

Jag misstänker att du som person omedvetet förändras då ni får sällskap. Vilket inte är så konstigt, vi är sociala varelser som vill samtala om ditt och datt. Men eftersom din hund verkar känslig för förändringar måste du vara extra tydlig och bestämd i dina direktiv om vad som är tillåtet. Din sambo måste acceptera att du under promenaden är lite splittrad och kanske har mer ögon för hunden än honom.

Så fort hunden stramar i kopplet ger du den ett obehag. Detta kan vara ett ryck i kopplet eller en snärt över hundens rygg. Hur du korrigerar är inte det viktiga, det viktiga är att hunden reagerar! Den måste inse sambandet mellan obehaget och det sträckta kopplet. Att det är just det beteendet du inte tycker om. När den sedan går med slakt hängande koppel igen ger du beröm. Det är viktigt att du inte tillåter hunden vid något tillfälle att dra i kopplet.

Förövrigt anser jag att en hund inte ska nosa och kissa överallt. Självklart måste den få göra ifrån sig, men det är alltför vanligt att se ägare som hänger i andra ändan av kopplet ner i diken och fram till lyktstolpar som måste undersökas.

Genom att vara extra bestämd och konsekvent så fort hunden drar i kopplet kan du upprätthålla ditt ledarskap och påminna hunden om att den inte behöver ta egna initiativ i flocken.

Jag är övertygad om att ni kommer att få många långa och härliga promenader tillsammans i framtiden.
lena
<< tillbaka


Hund eller tik?
Hej!
Efter mycket funderingar har jag bestämt mig för att köpa en ”flat”. Vi hade en irländsk setter när jag växte upp, men det här blir min första egna hund som jag själv kommer att uppfostra.

Men jag vet inte vad jag ska välja hane eller tik. Jag kommer inte att föda upp valpar själv, utan den kommer mer att vara som en sällskapshund.
Vad ska jag välja?
Med vänliga hälsningar,
Viktoria

Hej!
Att välja hane eller tik kan vara svårt och oftast är det slumpen som avgör vilket det blir. Men vad valet än blir tror jag du kommer att bli nöjd och älska din hund. Jag kan försöka beskriva lite olikheter hos könen om det kan hjälpa dig i ditt val.

Det mesta beror givetvis på hur hunden är som individ, hur starka egenskaperna är på respektive område – jaktligt, socialt och så vidare. Men en viktig skillnad mellan hane och tik utgörs av kroppens hormoner –testosteron eller östrogen. Detta varierar som allt annat och är mycket ärftligt.

Vad som kan störa är tikens löpning, speciellt om den sker för jägaren under jaktsäsongen.Tiken har en löpcykel där kroppen måste förberedas för eventuell valpning. Detta gör att tiken har större svängningar i temperamentet och hon kan dessutom bli så påverkad i sitt hormonspel att hon blir skendräktig. Tiken är generellt lite lugnare och lättare att hantera om du är osäker och det är första hunden.

Hanen är oftast jämnare i temperamentet än tiken, kraftfullare och starkare som individ samt med en större personlighet. Han löper inte utan kan fungera under hela säsongen.
Men en hane med mycket vilja och starkt påslag av hormoner kan bli jobbig om den har fått smak på löptikar i granngårdarna. Hanen har även en starkare drift att mäta sig och markera sitt revir än vad tiken har.

Vad du ska välja är svårt att råda! Jag tycker att det är viktigare att välja hundmaterial än kön för att öka chansen till en trevlig hund. Försök att få kontakt och prata med andra hundägare och uppfödare!
Lycka till!
Lena
<< tillbaka


Hur stärker jag min hunds psyke?
Min tvååriga tollartik är mycket förarvek och osäker. Hon är inte rädd (mer nyfiken) vid till exempel skott, men vid höjda röster eller mycket skällande av schäfrar på BHK blir hon osäker. Vid minsta ”konflikt” med andra hundar ser hon vettskrämd ut. Av den anledningen så tycker vi inte att det ger henne något att träffa andra hundar, förutom ett fåtal kompisar. Hon var minst i kullen och detta har nog bidragit en del.

Jag aktiverar henne en hel del med saker hon får lyckas med – spår och viltspår tycker hon om, liksom agility. Vi har ofta dragkamp och jag morrar då i kapp med henne och hon får oftast vinna. Då går hennes svans som en propeller!

Men det tycks inte hjälpa så mycket. Hon är så låg i rang i vår familj att hon inte ens talar om att hon är kissnödig. Vi försöker alltid att tänka på detta genom att lugna ner läget (inte ”jamsa” med henne så klart) och vi har aldrig bannat henne. ”Nej” förstår hon så klart. Vår uppfostringsteknik går ut på positivt tänkande med belöning.

Hur skulle vi kunna gå vidare? Målet är att hon skall stärkas psykiskt, inte att vi ska kunna nå championat.
Lotta Bengtsson

Jag tycker att det låter som om ni är mycket medvetna och eftertänksamma då ni uppfostrar er tollare. Det som jag kanske är tveksam till är att en dragkamp skulle göra henne starkare? Visst möjligen i er relation, men frågan är om det stärker henne i andra relationer eller i andra konflikter. Detta är min personliga åsikt som inte alls från några specifika vetenskapliga rön.

Som du skriver går hennes svans som en propeller under er ”lek”. Det tyder mer på att hon är mycket osäker på hur hon ska tolka dig och vad denna lek innebär.

Den svaga och lite försiktiga hunden är så mån om att inte göra fel, att den endast behöver ett litet ”Nej” för att den ska reagera. Men för det får man inte linda in den i bomull och tro att det är fel att ställa krav och ge bannor i de lägen då det är befogat.

Man ska och kan aldrig ställa högre krav på en individ än man vet att den klarar av. Men att undvika konflikter för att hunden är låg i rang kanske inte alltid är rätt lösning för att bygga upp ett självförtroende...

Tänk på hur de flesta av oss människor reagerar på till exempel en arbetsplats, en ”ledare” som är lite lam och försiktig i sitt ledarskap skapar ingen trygghet. Jag tror att de flesta individer vill ha raka ärliga direktiv. Att ha en ledare som är stark och trygg i sitt agerande gör att alla i flocken känner sig trygga och starka. Detta gäller alla individer, tuffa som svaga.

Jag kan inte ge ett riktigt svar på hur ni förutom det ni gör skulle kunna stärka hennes självförtroende. Acceptera henne som hon är och stärk henne genom att visa er uppskattning och vägled henne genom ett positivt och tryggt ledarskap. Även om hon antagligen alltid kommer att vara en försiktig individ, kommer hon förhoppningsvis med åren och erfarenheten att bli lite tryggare.
Lycka till/Lena

  << tillbaka

 
Startsida