Log in

Tempo, motivation och arbetsvilja
Hej,
Min treåriga labradortik har helt tappat "formen". Hon har inget tempo att tala om längre och vill inte söka. Hittar hon apporten, kan hon släppa den efter ett par steg och börja gräva eller äta bajs eller liknande. Att kräva av henne att hon ska göra det lilla jag begär fungerar inte, utan då blir hon väldigt låg, och så vill jag ju inte ha det. Hon tycker inte om när det är blött i marken, så det dåliga tempot kan väl delvis bero på den saken, men hon är ju inte motiverad alls.

Hon vet vad hon ska göra, för hon har gått väldigt bra förut.

Hur ska jag motivera och samtidigt visa att jag inte kan acceptera att hon larvar sig? Hon koncentrerar sig inte på markerade apporter och kommer inte ihåg dem så exakt. Oftast övergår det i ett slappt letande. Det känns som jag har skrivit osammanhängande och rörigt, men jag vet inte var jag ska börja. Har även provat att ge henne ledigt, men då har hon varit ännu värre när vi börjat igen.

Hoppas ni förstår vad jag frågar om, och kanske kan ge några bra tips. Som det är nu överväger jag allvarligt att sluta med apporteringsarbetet, och det känns ju inte kul.
Vänliga hälsningar
Maria och Lisa

Hej Maria!
Det låter trist för dig att hunden tappat den motivation som hon tydligen tidigare har haft. Det är ju genom hundens specifika egenskaper som vi inom apporteringen utnyttjar just retrievern som apportör. Att tvinga en hund som inte tycker att det är roligt att arbeta kräver stort tålamod, och en hund som inte besitter den rätta motivationen är kan man inte lita på under en ansträngande jakt.

Orsaken till att Lisa tappat sin vilja kan bero på olika saker. Antagligen är hennes motivation inte tillräckligt stark för att hon ska tåla lite motgångar och störningar i form av hormonella spel i hennes kropp eller för stora krav under träningen. Speciellt tikar kan bli påverkade av hormoner som sätter griller i huvudet på dem. Märker du att hennes vilja att arbeta har ett samband med hennes löp kan du undvika att träna henne under den perioden och istället ge henne motion på annat sätt.

Hundar kan även gå och dras med infektioner som gör att deras koncentration och arbetsvilja blir lidande. Att bli arg och irriterad på en hund som är i en svacka skapar oftast bara större bekymmer.

Det kan även tänkas att Lisa känner att du inte är nöjd och era träningarna blir bara tråkigare och tråkigare för henne, till slut hamnar ni i en ond cirkel.

Mitt råd till dig är att backa i träningen och börja om med rolig och motiverade apportering.

Kasta markerade apporter så svårt och på sådant avstånd som du vet att hennes gräns ligger på innan hon ger upp.

Använd en fågel eller klä en dummy som du klätt med vingar för att göra apporten mer intressant.

Har du möjlighet att skjuta ett par skott för att öka motivationen kan du pröva det.

Be en medhjälpare att kasta en markering, sätt hunden och låt den se en markering falla, gå därefter undan en kort stund medan din medhjälpare drar undan viltet med hjälp av ett snöre. Sätt tillbaka hunden på den plats där den var när markeringen föll. Förhoppningsvis är hunden nyfiken på att springa till nedslagsplatsen och upptäcker då att den är tvungen att följa ett spår för att finna viltet. En hund som får kämpa för att finna sin apport brukar sällan lämna den kvar.

Träning med andra hundar kan öka motivationen. Låt Lisa sitta bredvid en annan hund som får hämta en del av de markeringar som kastas. På så sätt kanske konkurrensen ökar hennes motivation att inte unna den andra hunden hennes apporter.

Jag hoppas du fått lite idéer om hur du kan lägga upp träningen.
Lycka till!
Lena B-K
Tillbaka


Klarar sig hunden?
Hej,
Jag har, efter att ha kollat upp alla jakthundsraser och jagat mycket med olika raser, kommit fram till att en wachtel skulle passa mig utmärkt. Det jag undrar är hur länge en hund klarar sig själv

hemma och i hundgård. Jag vet att de inte bör vara ensamma längre stunder som valpar och de successivt känner sig säkrare själva. När jag är hemma efter jobbet och på annan ledig tid kommer jag ägna väldigt mycket tid åt hunden. Jag är också hemma en till två timmar på lunchtid. Det är detta dilemma som gör att jag avvaktar med att skaffa en hund. Kräver wachtel mer stimulans än andra raser?
Med vänlig hälsning,
Gustav Johansson

Nej, en wachtel kräver inte mer än andra raser i det avseendet. Ägnar du verkligen tid åt hunden före och efter jobbet och dessutom en stund vid lunchtid, får din hund mer än många andra vad gäller mänsklig kontakt. För en vuxen hund är detta inget problem. Kan du tajma det hela så att du får hem valpen i semestertiden och har någon som kan titta till den ett par gånger varje dag, vore det bra.
Sten Ch
Tillbaka


Vilthantering
Vad gör man med en hund, snart åtta månader gammal, som vid apporteringsträning är alldeles för hård i greppet – fåglarna blir platta.

Vi är några som diskuterat åtgärd och har lite olika uppfattningar om detta. Vad tycker du?
Inga Fredriksson

Hård mun är ett av de problem som är svårast att komma tillrätta med. Jag har en känsla av att hunden inte vet vad den gör för fel. Att då försöka rätta till ett oönskat beteende kan bli knepigt. Men eftersom hunden är ung och den förhoppningsvis inte plattar till dummies, finns det hopp. Men undvik att använda fågel; varje gång hunden apporterar och plattar till viltet vänjer den sig vid en dumhet. Jag vet att det lätt blir så att man vill testa för att se vad hunden gör, man hoppas att: Idag är nog problemet borta! Men mitt råd är, sluta med viltet.

Fortsätt träningen med vanliga apporter. Hunden har lång väg kvar till nästa jaktsäsong och satsa tiden till träning av grunderna för den fortsatta apporteringen. Bygg upp ett bra ledarskap och träna in de olika momenten som du behöver för att ge hunden och dig den trygghet och relation som skapar grunden för framtiden.

När apporteringen är helt befäst, då först kan du börja träna med vilt igen. Har du en bra relation till hunden kan du nu begära att den ska apportera vilt lika bra som dummy. Märker du att problemet finns kvar, kan du backa i träningen och genom lydnad och inkallning med vilt på korta avstånd se till att du har kontroll över situationen.

Även om man en period lyckas få bort en hård mun är det tyvärr ett problem som kan återkomma i stressade situationer. Men eftersom hunden är ung får vi hoppas att det handlar om orutin och dåligt ledarskap.
Lycka till!
Lena B-K
Tillbaka


Muskler
Jag har en setterhane på två och ett halvt år som har svårt att sätta någon muskelmassa. Settrar skall förstås inte vara några muskelpaket, men för tillfället tycker jag mest han består av skinn och ben. Jag kör drag på skidor med honom på vintern, cykeltränar på sommaren och löptränar ibland. Jag har hört om folk som tränar sina hundar med bildäck (dragsele, lina samt däck bakom) med lyckat resultat.
Har du några tips och rekommendationer?
Martina

Att unga settrar, framför allt hanar, kan ha svårt att sätt muskler är inte helt ovanligt. Först och främst är det precis som du själv skriver; en setter skall inte ha värsta sortens muskler. Den är en ”stayer” och en sådan har oftast mer långfibriga muskler, medan sprintern har de korta bulliga musklerna. Jämför med kroppen på en långdistanslöpare contra en hundrameterslöpare.

Men din setter skall naturligvis inte bara var skinn och ben. Jag utgår från att han är frisk, men funderar på om du inte i din ambition motionerar hunden för mycket. Egen erfarenhet säger att hundarna efter en längre träningsperiod, som jakten på hösten eller träningen på våren, bör få en viloperiod och det är då musklerna växer fram. Tränar man för hårt så förbränner hunden först maten den får, därefter börjar den ta av fettlagret men om det tar slut så börjar muskelmassan förbrännas.
Britt-Marie

  << tillbaka

EftersöksService: 796    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida