Löptikar.
Hej!
Jag har hört att om man har två tikar i samma familj så ställer dom in sej på varandra och löper samtidigt. Är detta sant? Vi har två jaktgoldentikar, den äldsta är snart tre och ett halvt år och den yngre blir två år i april. För sju och en halv månader sedan löpte den yngre tiken för första gången. Den äldre började sitt löp två veckor senare. Nu löper den äldre (dag 17 idag) men den yngre har inte börjat löpa ännu. Är detta ovanligt? Det vore ju mest praktiskt om dom löpte samtidigt.
Ingen av dom skall användas i avel.
Hälsningar
Lena

Hej Lena,
Jodå, nog är det så att tikar "smittar" varandra när det gäller löpperioder. Som amatör på veterinärfrågor kan jag bara gissa att det har med hormoner, och av dem styrda beteenden, att göra. Vore intressant om mitt svar kompletterades med ett inlägg av vår veterinär Christer Nälser.

I mycket stora populationer verkar inte denna "smitta" drabba samtliga på en gång. Det ser där ut som om en stor grupp skapar mindre enheter som är mer knutna till varandra och följer varandras cykler.

I ditt fall, med två individer, är det mycket vanligt att de, efter två, tre löpningar, har kommit in i samma rytm och därmed löper någotsånär samtidigt. Ledartiken brukar börja. Tyvärr ställer de inte in sig exakt efter varandra utan den andra kan starta ett par, tre veckor senare vilket i praktiken betyder att du får löptik i sex veckor istället för tre. Har du tur kan de bli mer och mer synkrona ju äldre de blir, förutsatt att ingen ny individ blandas in i gruppen.

Det finns säkerligen en vetenskaplig förklaring till ovanstående beteende. Ser man på grupper med vildhundarna så finner man att flera kullar är födda ungefär samtidigt. Tikarna tar hand om varandras valpar medan andra skaffar hem mat till gruppen och valparna. De allra flesta beteenden har en ursprunglig förklaring och för det mesta så hör det ihop med artens överlevnad och fortplantning.

Personligen tycker jag det är synd att man inte regelmässigt steriliserar respektive kastrerar de hundar som ej ska gå i aveln. Det skulle förenkla livet så oerhört för många människor och dessutom göra att en stor mängd tikar skulle må mycket bättre än vad de gör. Hanhundar i tättbebyggda trakter kan inte ha det lätt då det alltid finns någon tik som löper. Att hannen tycker tiken är "vacker" ska inte förväxlas med att han mår bra. Tvärt om måste det vara oerhört frustrerande att ha en drift att para sig när man hela tiden får gå i koppel eller vara instängd.

Att steriliserade/kastrerade hundar blir lata och feta är helt fel och den som vill argumentera emot är välkommen att så göra. Jag har stor erfarenhet i frågan och vet vad jag talar om. Hemligheten är att hundägare, och även veterinärer, inte har förstått/tänkt på den hormonomställning som inträffar efter ett dylikt ingrepp. Innan hormonerna har stabiliserat sig på den nya nivån är det oerhört viktigt med minskad mat och ökad motion. Det tar cirka fyra månader och därefter har du en gladare och mer positiv hund som slipper all negativ påverkan av hormoner.
Hälsningar Inger
<< tillbaka


Støkkmaskin.
Kan någon ge tips på ritningar till støkkmaskin, mekanisk och/eller radiostyrd?
Var kan man köpa färdiga sådana?
Knutte

Var du kan få tag i ritningar till en så kallad støkkmaskin känner jag inte till, men kanske kan någon av sajtens besökare hjälpa till. Jag vet att ritningar till en amerikansk modell har cirkulerat i fågelhundskretsar.

Kanske ska jag förklara vad en støkkmaskin är. Termen är norsk, och om mina kunskaper i broderlandets språk är så bra som jag inbillar mig, betyder ”støkke” ungefär stöta. Støkkjakt är i varje fall en i Norge vanlig form av trampjakt utan hund efter i första hand ripa. En støkkmaskin är således en ”maskin” som kastar upp fåglar (oftast tamduvor, men även till exempel rapphöns) i luften och som används vid träning av i första hand stående, men också stötande fågelhundar.

Termen ”støkkmaskin” har dykt upp först på senare tid i Sverige, och jag tycker nog att vi borde finna ett svenskt ord för dessa apparater. I mina trakter brukar de kallas ”radiostyrda burar” eller någon liknande, en terminologi som skulle ge en semantisk renlärighetsivrare livshotande konvulsioner eller i varje fall grava mentala skador. Det är bara att analogisera med termen ”radiostyrd bil” för att förstå hur språkligt oriktigt det är att säga ”radiostyrda burar”.

Men støkkmaskin, nej!!! Tips på ett svenskt ord mottages tacksamt och om det är bra lovar jag att efter bästa förmåga lansera det i jaktpress och böcker.

Själv äger jag ett par sådana burar som jag främst använt vid fågelhundsdemonstrationer på jaktmässor, och jag är måttligt förtjust i dem som träningsredskap. Dessutom är de tunga och klumpiga. För några år sedan såg jag emellertid en burtyp som tycktes mig välkonstruerad och som dessutom var lätt. Det var på en mässa i Danmark, där de kallades ”due flusher”.

Som synes har även danskarna svårt att hitta en bra term och med risk för att bli tjatig måste jag ta avstånd även från sådana språkliga hybrider. ”Due” är som bekant danska för duva, och ”flusher” ett engelskt ord. En ungefär lika idiotisk benämning som vissa svenska idrottsföreningars nya plågsamt genanta amerikaniserade namn – ”Malmö Red Hawks” med flera. Pinsammast av alla sådana namn är naturligtvis ”Solna Vikings”, där man ger ett helsvenskt ord engelsk pluralis på svensk botten! Snacka om ”Världens dåligaste språk” som Fredrik Lindström så fyndigt kallar sin utomordentligt utmärkta bok som varje svensk borde läsa!

Nåväl, åter till saken. Den gången såldes dessa danska burar för kast med liten fågel av NT-Elektronik, tel 0045 53 766 122, mobil 0045 40 307 414. Ring dem, snakke dansk och ta reda på om de fortfarande går att få tag i. Du kan också ringa eller skriva till Henrik Møller, Pilevej 18, DK-4733 Tappernøje, Danmark, tel 0045 53 76 61 77, fax 0045 53 76 61 99 och mobil 0045 40 30 74 14.
Priset var den gången som följer:
En bur med trådutlösning: DKR 895:-
En radioopererad bur + enkanals sändare: DKR 3 100:-
Två radioopererade burar + tvåkanals sändare: DKR 3 595:-
Knæk og brekk,
Sten Ch
Uppkastare?
Hej!
Jag läste att Sten efterlyste ett annat ord för støkkmaskin.
Uppkastare, säger vi i vår familj.
Vänliga hälsningar och ett försenat grattis på födelsedagen.
Susanne Thorin

<< tillbaka


Spinone på godsjakt.
Hej,
Jag har en väldigt duktig spinone som endast jagat denna säsong och som därför ännu är något orutinerad. Han är två och ett halvt år gammal och hans orutin är befogad då jag inte jagade med honom förra året utan tränade lydnad och jaktdressyr. Vi blev faktiskt kursetta på hundförarkurs hos Jeppe Stridh för ett och ett halvt år sedan.

Jag vill fråga om hur det går till på större klapp-/fasan-/fågeljakter på godsen. Vad krävs? Han ställer fågel klockrent och är ren för både hare och rådjur. Dressyren är mycket god och lyssnar och följer mig till fullo. Hur mycket jakter blir det tal om, hur lång framförhållning är det? Hur många andra hundar är det? Hur går jakten till? Kan man välja, det vill säga tacka nej till en viss typ av jakt och så vidare.

Han har varit med på både fasan- och "allround"-jakter under hösten där han ställt fasan, apporterat både hare och vildänder. Har inte provat eftersök i skarpt läge, men han är en duktig spårare på träning.

Spinonen är väldigt speciell ras bland fågelhundarna och söken är väldigt lugna, går oftast i högst trav, men metodiska. Det är sällan han missar något vilt. Mer information om rasen finns på min hemsida: http://w1.403.telia.com/~u40303464/
Johan Michaëlsson

Hej Johan,
Det var trevligt att höra att du har en så duktig hund. Att komma etta på en av Jeppes kurser är en bättre merit än de flesta! Jag förstår att du varit noggrann och tränat flitigt och aktat dig för att jaga för tidigt över hunden. Det är fullkomligt rätt av dig och belöningen för ditt arbete är den hund du har i dag. Nu gäller det för dig att inte slarva i fortsättningen, utan vara på din vakt och stoppa Olle i grind om din hund vid något tillfälle visar tendens att lämna den välartade fågelhundens smala stig och växla över till de busjagande knallapportörernas breda autostrada…

Spinonen är ju en stående ras, och därför gör han inte särskilt mycket nytta vid till exempel en fasanklappjakt, då fåglarna ju drivs av klappare och stötande spaniel över de utposterade skyttarna. Bakom dessa behövs visserligen apportörer, men det är svårt för en stående hund att komma upp till samma nivå som de apportspecialiserade retrievrarna. Bland annat krävs av apportören att den struntar i friska fåglar den finner under apportsöket. Det skulle för din del innebära att hunden antingen fattade stånd gång på gång helt i onödan eller att den lärde sig att blinka för dessa fåglar, vilken skulle kunna förstöra honom som jakt- och provhund.

Möjligen skulle han kunna komma till bättre användning som apportör vid en andklappjakt om han är duktig i vatten.

Däremot säljer många gods i främst Skåne, Halland, Östergötland och Mälardalen jakter med hund på rapphöns och ibland även fasan. Där skulle din hund mycket väl kunna bli till nytta, antingen du själv köper dig en jaktdag eller ställer upp som hundförare åt andra jägare. Men för att bli anlitad som hundförare måste du ha kontakter som leder till dessa andra jägare eller till godsets yrkesjägare, och det är inte alltid så lätt. De flesta gods har sina hundförare som har bra hundar och känner markerna. Men någon gång måste de givetvis ta in nytt folk.

Det är inte lätt att komma med i denna sväng om man inte har någon kontakt alls. Det lönar sig sällan att ringa godsjägaren och berätta om hur duktig man själv och hunden är. Han har själv så många kontakter som han litar på och som alltid har någon kompis med en bra hund om det skulle vara kris, och själv har han inte tid att titta på en massa okända hundar. Dessutom ligger det dig nog i fatet att du har en spinone. Man är lätt misstänksam mot ”nya” raser och de flesta jägare vill ha en hund som far fram över fälten i ett stort sök, inte en som travar över marken, hur effektiv den än må vara.

Bli nu inte alldeles avskräckt. Kontakta gärna någon godsjägare eller be någon som redan är med i ett gäng på ett gods att rekommendera dig. Jeppe är förresten yrkesjägare och han har således bra kontakter samtidigt som han ju känner dig och din hund. Det kan vara en ingång. Annonsera också ut dina tjänster här på birddog.nu. Du kan också utnyttja jakttidningarnas gratisannonser för att marknadsföra er.
Lycka till,
Sten Ch

  << tillbaka

 
Startsida