Labbe med hjärnsläpp.
Tränar en labrador som är strax över året. När
den är under kontroll typ dressyr, mottagning av apport vid vattenbrynet,
fungerar den utmärkt. Får den däremot en lucka eller
föraren slappnar av en sekund, så blir det hjärnsläpp.
Den rusar med dummyn som en galning. Hunden blir inte jagad utan vi
har försökt strunta i den, vi har sagt åt den kraftfull,
försök gjort föraren intressant genom att krypa på
marken, gå ifrån hunden och så vidare och så
vidare. Den är rastad före övningarna. Förslag??
Peter B.
Hej Peter
De vanligaste svaren på den här typen av frågor är
- gör dig intressant - spring i från hunden - göm dig
- lägg dig ner och så vidare. Pröva gärna dessa
saker, men jag tror inte du kommer åt "pudelns (labradorens)
kärna", nämligen brister i ledarskapet. Jag har under
årens lopp träffat på flera hundar som gör som
du beskriver, och i flertalet fall brister hunden i kontakt och respekt
för sin förare. Många retrieverägare börjar
ofta mycket tidigt med apporteringsträning,utan att först
ha befäst en tillräckligt bra kontakt med sin hund. Om hunden
gör lite som den vill i vanliga fall, blir det knappast bättre
med ett "byte" i munnen, även om "bytet" bara
är en dummy. Befäst alltså ditt ledarskap i andra situationer
än i apporteringsträningen.
Om de här "hjärnsläppen" bara förekommer vid vattenapportering och hunden annars till 100% och då menar jag 100% kommer på inkallning och levererar apporter snabbt och distinkt till hand på land, så tycker jag att du kan göra som följer. Träna en sak i taget det vill säga blanda inte ihop den här träningen med sök-, dirigerings- eller markeringsövningar på vatten. Välj en bra strandlinje. Det får inte vara för långgrunt, men ej heller djupt vatten direkt. Släng ut apporten max fem meter och låt hunden hämta. Ta emot i vattnet eller precis i strandkanten. Upprepa några gånger och kräv att hunden kommer direkt till dig, kräv successivt också skolmässiga avlämningar. Fortsätt några gånger till och backa sakta så att hunden till slut lämnar av 5-10 meter upp på land. Skulle hunden försöka avvika från dig korrigera med ett bestämt "nej", och så fort hunden kommer på bättre tankar berömmer du.
Observera att förbudsordet "nej" måste ha tränats
in tidigare så att det verkligen har någon betydelse för
hunden. Försök att läsa din hund, så du kan komma
med din korrigering i rätt ögonblick.
Lycka till
Lasse J
<< tillbaka
Tips på apporteringsövningar.
Hej! Har en jaktlabb på fyra månader och vill ha lite tips
på lämpliga apporteringsövningar. Vi har kommit så
långt att hon sitter och kan kallas in på signal och handtecken.
På apporteringsfronten tränar vi sök efter gömd
dummy. Hon vet att det finns något att hämta så fort
hon får sök. Vi tränar även markering med två
dummies, hon får hämta båda efter att lämnat av
den första och sedan fått nytt kommando.
Henrik
Tag det lugnt! Din valp är bara fyra månader och det är inte dags för någon regelrätt dressyr ännu. Visst hävdar jag och många andra att man ska börja tidigt med valpen, men vi påstår inte att man ska starta DRESSYREN så tidigt. Vad du ska ägna din och valpens tid åt är att vara tillsammans så mycket som möjligt och göra saker tillsammans som valpen tycker om och som om möjligt ligger i linje med vad den ska lära sig senare. Du ska också se till att den inte lär sig dumheter som du senare måste arbeta bort. Denna lekfulla skolning av den lilla valpen får inte förväxlas med regelrätt och systematiskt upplagd dressyr med allt svårare övningar och allt större krav, utan är till för att grundlägga ett gott ledarskap och samtidigt intressera valpen för vissa elementära moment som enkel apportering och så vidare. Visst kan du träna med två dummies om valpen enkelt klarar av övningarna och tycker de är roliga, men utvecklingen måste hela tiden ske i valpens eget tempo och ska vara lustfyllda och positiva.
Men de roliga övningarna får inte heller överdrivas så att valpen blir alltför uppspelt och grundlägger ett stressbeteende i jakt- och träningssituationer. Därför får du inte upprepa övningar ofta bara för att valpen älskar att utföra dem. Det den klarar av, klarar den av utan att det behöver repeteras i oändlighet och det den inte klarar av ännu, ska du låta mogna fram snarare än träna fram. Släpp alltså av på kraven och tempot och ha det mysigt med valpen och gör någon liten övning emellanåt som den uppskattar och utan vidare klarar av att utföra korrekt.
En
form av krav tycker jag dock att man ska ställa på en valp,
och det gäller sådant som rör uppfostran och ledarskap.
Låt den inte hoppa upp i möbler och bilsäten eller kila
in i rum där den inte ska få vistas. Genom att redan tidigt
vara konsekvent i sådana saker vänligt, men bestämt
konsekvent vill säga ger du valpen goda vanor som ni båda
har nytta av allt framgent. Jag brukar framhålla som en grundregel
i valpfostran att man inte ska tillåta den lilla valpen att göra
vad den inte ska få göra som vuxen. Följer man den regeln
slipper man ta itu med en busig unghund senare och man behåller
lättare ett harmoniskt förhållande mellan förare
och hund. Det betalar sig när dressyren sätter in på
allvar.
Sten Ch
<< tillbaka
Kloklippningen förstör förtroendet.
Har en Jaktspringertik på cirka 1,5 år som jag känner
brister i förtroendet för mig. Det hela verkar uppstå
vid kloklippningen, som på senare tid blivit en alltmer traumatisk
upplevelse för henne. Vi får nu vara två som hjälps
åt, en håller i henne och en klipper. Hon gnäller,
ålar sig, hugger mot handen som klipper och så vidare. Det
är otroligt påfrestande för alla inblandade. Vi hade
inga som helst problem från början. Detta kom plötsligt,
utan någon särskild händelse, som klipp i pulpan. Vi
har prövat klippa när hon bara sitter ner, utan något
tvång och med lugnande röst och en godis som väntar
på henne efteråt. Även det har slutat med måttande
och hugg mot handen. Inte särskilt kul, eftersom hon annars inte
är aggressiv av sig. Efter dessa händelser än hon misstänksam
och avvaktande i flera dagar, vägrar komma om man ropar på
henne inomhus etcetera. Så fort vi tar i det skåp där
klotången ligger flyr hon in under sängen. Vad ska vi göra?
Är det fel metod att "tvinga" henne att underkasta sig
denna behandling?
MVH/Helena
Hej Helena
Din hunds beteende är något motsägelsefullt. Du säger
att hon aldrig försöker bitas eller säga ifrån
i någon annan situation. Min motfråga blir: Har du pressat
henne till någonting annat eller lyder du henne och
ser till att anpassa det mesta efter hur hon vill ha det?
Jag har aldrig i mitt 50-åriga liv upplevt att en hund med rätt
fostran och rätt inställning till sin ledare varken morrat
eller, än mindre, bitit densamma. Att en flockkmedlem biter sin
ledare är helt uteslutet i vilken flock det vara månde. Skulle
detta mot förmodan ske blir det minus en flockmedlem!
Du säger att det inte hänt någonting. Det är säkert
riktigt ur din synvinkel men det som kan ha hänt är att din
hund blivit äldre och mer självständig, mer än vad
som är nyttigt. Så länge hon var ung och beroende av
sin ledare (vilket hon borde vara också som vuxen) gick allting
bra men därefter startade problemen.
Du kan också ha varit osäker vilket inte är helt ovanligt.
Många människor tycker att det är svårt eller
obehagligt att klippa sina hundars klor. När du sedan börjar
få problem så blir ditt beteende mer och mer försiktigt
vilket ger din hund ett klart övertag. Problemen accelererar!
Du säger att hon blir misstänksam och vägrar att komma
till dig inomhus efter era duster. Detta uttalande säger
mig att du försöker be din hund om ursäkt
för vad du gjort hon har fått ytterligare ett övertag.
Min klara uppfattning är att er relation inte förstörs
av kloklippningen den har aldrig varit vad den borde vara
du flockledare hon glad, men underdånig flockmedlem.
Mitt råd till dig är att gå och få hjälp
med kloklippningen du ska inte vara närvarande. Dessutom
ska du också be någon kunnig person att diskutera igenom
ditt dagliga liv med din hund. Jag är övertygad om att det
finns en del brister som på ett enkelt sätt går att
rätta till bara du får upp ögonen för dem. Kom
ihåg, en flockmedlem ska alltid vara underdånig sin flockledare
24 timmar om dygnet tolv månader om året!
Då får man en topphund. Nöjer man sig med mindre får
man också nöja sig med en mindre bra hund!
Hälsningar
INGER
<< tillbaka
Liggträning med visselpipa.
Jag är helt nybörjare vad gäller jaktträning. Tränar
en welsh springer spanielhane som är två år, och har
fått tips om att träna in honom på pipa. Började
med att ge godis när han först fick höra ljudet och nu
fungerar inkallningen mycket bra.
Jag har nu börjat med kommandot ligg då börjar problemet.
Han är väldigt uppmärksam och lägger sig rätt
snabbt men hur ska jag få honom att lägga sig när han
är på avstånd? Så fort han hör signalen
så kommer han till mig och lägger sig ner!
Ulrika
Elementärt,
min goda Ulrika du har haft för bråttom i träningen.
Först har du tränat inkallning och lärt hunden att den
ska komma när den hör pipan. Det är bra.
Sedan har du lärt hunden att när pipan låter på
ett annat sätt ska den, hunden alltså, ligga ner hos dig.
Resultatet blir naturligtvis att när hunden hör liggsignalen
kommer den till dig och lägger sig. Så gör de allra
flesta hundar, åtminstone till en början och om man inte
vinnlagt sig om att få den att förstå att liggsignalen
betyder Ligg!, inte Kom hit och ligg!.
Det
du måste göra är att gradvis vänja hunden vid att
lägga sig allt längre bort från dig. Börja med
riktigt korta avstånd en meter eller så. Öka
till två meter om när det fungerar och fortsätt genom
att lägga hunden allt längre bort. Räkna med att det
är svårast i början och var hela tiden vänlig mot
hunden även om den gör fel. Den försöker ju göra
rätt, men förstår inte riktigt. Ett bra trick är
att kombinera visselsignalen med handtecknet för ligg, en uppsträckt
arm. När du sedan blåser liggsignalen när hunden är
en bit bort och den kanske börjar röra sig mot dig, tar du
några snabba och bestämda steg mot hunden med uppsträckt
arm, samtidigt som du upprepar liggsignalen. Hunden lägger sig
sannolikt direkt, om inte kan du lugnt räkna med att den lägger
sig när du nästan nått fram till den. Då är
det dags för beröm och en ny övning en stund senare.
Rätt vad det är fattar hunden vad den ska göra och problemet
är ur världen.
Sten Ch
Alla fält utom gröna måste fyllas i.