Log in
 Klickande browning...  
Namn: rospigan
Datum: Lördag den 7 Augusti 2010 Kl: 10:12
Det är inte svårt att dra vissa om tidiga tändhattar slutsatser ur vapenhistoriska böcker. Viktiga delar av konstruktionen i Mausers 98 lås består av detaljer som avseer att skydda skytten vid tändhattsgenombrått.

Vid tidpunkten för konstruktionen var sådana missöden inte ovanliga men Mausers lås styr bort de bakåtströmmande gaserna från skyttens ansikte. Jag har själv laddat för Mauser 98 i ca. 25 år och under resans gång fått några bakåtblåsare. Orsaken har varit för hårda laddningar kombinerat med hylsor som laddats om några gånger för mycket. Händelseförloppet har varit helt odramatiskt, plötsligt har man bara haft ett blått moln svävande framför ögonen och det har varit allt.

De dubbelstudsare som byggdes på hagelgevärslås fick också mycket klenare tändstift och därmed mindre tändstiftshål än hagelvarianten, då trycket i en studsarpatron är mycket högre. Detta för att minska mängden av krutgaser som kunde tränga in i mekanismen och riskera att spränga bort virket framför ögonen på skytten.

Det är därigenom rätt tydligt att det tog många år av "error and trial" innan man hittade rätt kombnation av material och utförande för att få till tändhattar som är tillförlitliga på alla sätt.

Även idag skilljer det en hel del i tändhattarnas hårdhet och den som försöker tolka trycket i en handladdad studsarpatron enbart genom knallens utseende efter skottet kan vara fel ute.

Det är egentligen synd att det inte längre finns någon ekonomi i att handladda hagelpatroner. Visserligen finns det rent teoretiskt en uppsjö av fabriksladdat på marknaden men i praktiken, åtminstonde i Skandinavien, hittar man sällan någon större variation på butikshyllorna.

Den hårda konkurrenssen gör att det inte finns någonsomhelst ekonomi att bjuda på en variation och konsumenten bidrar till dettta genom att helst köpa enbart sådant som är "billigt och bra" och det som är dyrt på hyllorna är diverse super-dooper mini-maxi-magnum patroner som spränger vilken som helst vintage gun i bitar vid första skottet.

Men visst skulle våra ädla, blåblodiga fågelhundar må så mycket bättre om man fällde fågeln men en bössa som i ädelhet matchade dem. En ädel setter eller pointer skall inte behöva skämmas ögonen ur sig för sin ägares tölpighet...eller hur?

Torsti



Namn: marcus l
Datum: Tisdag den 3 Augusti 2010 Kl: 09:03
Hoj!
Har upplevt samma problem med min browning 325 när jag kört med "billig" ammunition. I övre pipan smäller allt men i den undre verkar fjädern inte orka med de hårdare tändhattarna!!
Min lösning är att bara använda bra ammo eller använda de billiga i övre!!

Namn: rospigan
Datum: Fredag den 9 April 2010 Kl: 20:59

Vi hade problem med Mauds japanska Browning 12:a som klickar med Gyttorp Steelmax och tog före julen kontakt med XXX Bössmakeri för att om möjligt finna bot men vi kom aldrig så långt. Nu har jag inte bara funderat på problemet över vintern utan även räknat lite på mekanismen. Jag skrev nu ett svar till XXX som följer. Det finns ju några tusen eller tiotusen Browning i Sverige och flera kan ha samma problem:
-----------------------------------------------------------------
Hej!
Jag skrev ett mail, strax före julen kanske det var, angående min sambos Browning Ultra XS som frekvent klickade med Gyttorp Steel Max. Vi ville komma med bössan vid tillfälle under vintern för att göra en utredning om orsaken och om det eventuellt skulle gå att göra något åt det. Jag har ju själv haft en belgisk byggd äkta FN Browning 12:a och den har aldrig klickat för mig men det var långt före SteelMax ens var påtänkt (har idag en japansk Browning kal.20 som det inte finns Steelmax till).

Nu blev det så att jag strax efter mailet till dig åkte till Åland och hamnade på deras lerduvebana i Bredmo. Då jag inte hade egen bössa med mig lånade jag en FN Browning av en kompis som mer eller mindre samlar på dem. Vi sköt med YYY ammunition men jag råkade hitta en Gyttorp SteelMax som hade blivit kvar i jackfickan från tidigare skytte i Sverige. Jag stoppade den i nedre pipan på denna FN Browning och tro det eller inte, den klickade även i en äkta FN bössa! När jag satte den i övre pipan small den som den skulle med krossad duva som följd.

Detta fick mig att sluta fundera över eventuella kvalitetsskillnader hos Japanska respektive Belgiska Browning bockar. Det är inte helt obekant att Steelmax klickar även i andra märken, orsaken lär vara hårda tändhattar.

Efter detta gick min sambo över till banpatroner av andra märken än Gyttorp och klickarna har nu uteblivit.

Jag har dock tittat lite närmare på Browning bockens avfyrningsmekanism och det är nog så att, trots att vi Browningvänner har lite svårt att tillstå det, det finns en liten miss i konstruktionen. Brownings avfyrningsmekanism är, om man ser på den rent tekniskt, avsedd för en side by side, där den skulle fungera förträffligt. Men nu sitter den på en over/under och här blir konstruktionen lidande på grund av att slagstiften för piporna sitter på helt olika höjd. Hammare och slagfjädrar är helt lika och deras infästningar är symmetriska men slagstiftens placering är osymmetrisk i förhållande till varandra och till hamrarna. Den övre pipans hammare träffar övre slagstiftet med en punkt på hammaren som är ca. 21 mm över hammarens svängaxel medan den undre pipans hammare träffar med motsvarande punkt ca. 11 mm över svängaxeln. (Nu minns jag inte om det var på Mauds tolva eller min tjugoa jag mätte på men de är proportionellt lika så det spelar ingen roll)

Då båda hamrarna till form och massa, och deras slagfjädrar och övriga tekniska omständigheter är helt lika varandra, kan man utgå ifrån att de slår med samma vinkelhastighet, d.v.s. med samma antal grader per sekund. Men då de punkterna på hamrarna som träffar respektive slagstift sitter på helt olika höjder kommer hastigheten på punkterna att vara helt olika och därmed hastigheten som överförs till slagstiftet och därmed även energin som överförs till slagstiftet kommer att vara helt olika.

Det är egentligen ointressant att veta med vilken verklig hastighet de två anslagspunkterna träffar sitt slagstift. Det intressanta är hur stor relativ skillnad det är mellan den energi som överförs till slagstiftet. Det övre slagstiftet har ju bevisat att det alltid orkar tända även de mest hårdhudade tändhattar som t.ex. de som sitter på SteelMax. Hur stor är då den relativa skillnaden mot det undre slagstiftet som ligger precis på gränsen?

Den övre hammarens slagpunkt reser med vinkelhastigheten X i den båge som har ungefär dubbel längd mot slagpunkten för den undre hammaren båge, p.g.a. den skillnad i avstånd från respektive hammares svängaxel de har. Eftersom den undre punkten också reser med samma vinkelhastighet X kommer den hastighet den slår till det undre slagstiftet att vara ungefär hälften av den övre punktens anslagshastighet på det övre slagstiftet. Då rörelse energin är proportionell mot kvadraten på hastigheten enligt E= halva massan x hastigheten i kvadrat och vi kan förmoda att båda slagstiften har ungefär samma massa så blir det ungefärliga svaret att om den övre hammarens rörelsebanlängd (säg = 4) är lika med 2 x den undre hammarens rörelsebanlängd (som i så fall är=2) så kommer den relativa skillnaden av hastigheten i kvadrat att vara 16/4 d.v.s. förhålla sig som 4 till 1.

Det här är ingen exakt beräkning med hänsyn till alla små variabler men den relativa skillnaden är ändå tillräckligt stor för att förklara klickarna i undre pipan. Det övre slagstiftets rörelsenergi blir alltså ungefär 4 gånger högre än den undres och det bekräftas även av mina experiment mot en planslipad ekbit som stiften fick slå mot.

Det finns väl teoretiskt 4 saker man kan göra för att hjälpligt åtgärda detta i grunden konstruktionsfel.

1. Sätta 4 gånger starkare slagfjäder för undre slagstiftet. Men håller uppspänningsmekanismen för denna påfrestning på lång sikt? Knappast..

2. Kraftigt minska massan hos hammaren för undre pipan så att den hinner axelerera till högre hastighet innan den träffar slagstiftet. Kan fungera men vad kommer den högre hastigheten med åtföljande vibrationer och annat att orsaka för skador? Vet ej, vill ej veta..

3. Bygga om till Beesley system för over/under med hammaren för undre pipan hängande upp och ner. Genialt av en man som verkade ungefär samtidigt med John Mooses men det kan vara billigare att hitta en begagnad äkta Beesley...

4. Sluta använda Gyttorp Steel Max! Klart enklast och billigast och pålitligast - så får det bli!

Vi får komma ihåg, till John Mooses försvar, att han dog innan bocken var färdigutvecklad och att tändhattarna vid tiden för kontstruktionen var betydligt mjukare än idag.

-----------------------------------------------------------------

Frederic Beesley var en av dessa män som sökte inte bara pålitliga och fungerande lösningar utan perfekta lösningar, det som sedan blev Best London Guns. Han gick väl sedan helt upp i Purdey - tror jag. Det finns bilder som visar hans perfekta o/u lösning här:

http://www.frederickbeesley.org/Gallery1.htm#Merc1

Och till John Mooses försvar får vi säga som så att: Nobody is perfect but some are closer than others!

Och till sist: Att byta till nya slagfjädrar och stift enbart för Steelmax hjälper kanske för stunden men det är en ganska, för att inte säga orimligt kort stund. Bättre att byta stålpatronmärke. Vi har inte noterat klick på några andra Gyttorp patroner så där funkar även Browning. Observera att diverse Miroku är nästan exakta kopior av Browning så Steelmax- problemet kan finnas hos dem också.

Torsti

  << tillbaka
EftersöksService: 798    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida