Log in
 Skärpa mot folk...  
Namn: Likadan?
Datum: Fredag den 15 Oktober 2004 Kl: 11:34
Villrådig - när jag läser dina beskrivningar om din hund låter den lite som min hund fast min endast morrar, hugger inte in luften. Jag har tolkat min hund som en hund som så gärna vill, är jättenyfiken, men inte vågar. Skulle hon våga sig fram till en främmande och de höjer en hand, lutar sig över henne eller tittar henne i ögonen blir det för mycket och hon känner sig hotad och hotar därför tillbaka (morrar) trots att det var hon själv som tog kontakt.

När hon väl lärt känna någon och hon till fullo har accepterat dem skulle hon aldrig få för sig att morra, tvärt om, då är hon snäll till dumhet...

Vad jag försöker kräva av henne är att hon skall gå ifrån när hon känner sig hotad istället för att hota tillbaka. Skulle hon morra mot en ny besökare skickar jag lugnt bort henne, till ett annat rum eller till sin filt eller helt enkelt gå och lägg dig. Jag skäller inte på henne men kräver av henne att uppföra sig om hon vill vara med, annars får hon gå därifrån. Det har faktiskt funkat tillfredsställande.

Tyvärr är det så att alla hundar inte är 100% mentalt (precis som med oss människor). Så länge man bedömmer att de trots allt kan leva ett bra liv så får man försöka anpassa dem efter livet och även tvärtom. När det inte går, eller man tror hunden mår dåligt av det är det tyvärr inte mycket att välja på längre.

Denna metod har funkat för oss, hoppas den kan vara till hjälp för er. Lycka till.

Namn: villrådig
Datum: Fredag den 15 Oktober 2004 Kl: 11:18
Inget som märkes vid veterinärundersökning. Veterinären och jag språkade länge och väl och hon trodde mer på en viss typ av mentalitet; inte helt önskvärd.

Samma "diagnos" ställde legitimerad hundpsykolog; hund som inte är intresserad av intima övningar med främlingar och som vill bli lämnad ifred.

Jag fortsätter som innan; jakt, skoj och lugn och ro hemma. Växer det till ett problem tas han bort. Tack för omtanken!

Namn: Chris
Datum: Torsdag den 14 Oktober 2004 Kl: 09:01
Hej Villrådig!
Tänker ibland på er,och undrar hur ni har det?

Namn: Hugo
Datum: Tisdag den 21 September 2004 Kl: 08:52
Martin, självklart har jag brister och fel också, precis som mina hundar.
Jag väger också alltid omplacering mot avlivning först. Men om man beroende av bra hundar kan man inte dra på dåliga hundar, livet är som bekant för kort för det!

Namn: Martin
Datum: Måndag den 20 September 2004 Kl: 20:48
Villrådig, hoppas det går bra hos veterinären. Ibland kan det räcka med något "enkelt", t ex en skadad tand som nämnts tidigare för att en hund plötsligt ska börja reagera oväntat och konstigt.

Namn: Martin
Datum: Måndag den 20 September 2004 Kl: 20:44
Hugo - dina hundar skjuts pga dålig mentalitet, dressyrbarhet. Ser du det alltid ensidigt som "fel" på hunden? Det verkar som en lite för enkel förklaring.
Möter jag en "problemhund" ser jag oftast ganska stora brister hos ägaren/dressören och det sätt man behandlar sin hund och tränar/arbetar med den.

Namn: villrådig
Datum: Måndag den 20 September 2004 Kl: 19:52
Vi har det mycket bra igen jycken och jag. Jag har försökt få tillbaka den fina samvaron vi alltid haft tidigare, och det har funkat i det stora hela. Han har inte visat några aggrassiva tendenser mot mig på något sätt, och har heller inte varit utsatt för situationer som kan vara jobbiga för honom; folk som klappar etc. Vi jagar rapphöns och änder och har det allmänt skoj.

Dock tror jag inte på att sopa problem under mattan, försöker blott hitta ett sätt att inte förstöra förtroendet oss emellan. Den veterinär jag står i tur för är mycket efterfrågad så jag har inte varit än. Ska dit i veckan, hör av mig efter.


Namn: Hugo
Datum: Måndag den 20 September 2004 Kl: 13:51
Michael, två hundar som jag själv tränat har jag skjutit pgr av dålig mentalitet (läs även dressyrbarhet), sedan har det blivit någon åt nån kompis också.
Klart man kanske kunde ha gjort på något annat sätt men gjort är gjort.

Namn: Chris
Datum: Söndag den 19 September 2004 Kl: 18:32
Hejsan Villrådig!
Hur har ni det?Hoppas på att allt har ordnat sig.

Namn: villrådig
Datum: Måndag den 13 September 2004 Kl: 15:12
Jo, jag har varit i kontakt med veterinär och övrigt kunnigt folk, och naturligtvis fått flera olika bud. Dock har inte en enda av dessa talat om avlivning...

Det är viktigt att understryka att min jycke har blivit så här i vuxen ålder. Det talar väl mot fel i mentaliteten.

Nu ska jag åter vända mig till veterinär för fullständig undersökning av hundens fysiska status, skelett, tänder, borrelia mm. Min hund har HD grad C men jag tror inte att det är där det gör ont, det märks i alla fall inte på honom under eller efter jakt.

Fortsätt gärna dela med er averfarenheter, och tipsa om kunnigt folk med erfarenhet av hundproblem/problemhundar om ni kan. Och tack för tummarna Chris!

Namn: Chris
Datum: Söndag den 12 September 2004 Kl: 09:41
Hej Villrådig!
Jag undrar också hur det gått för dig och din hund,har hållit tummarna flere dagar nu..........

Namn: Torkel
Datum: Fredag den 10 September 2004 Kl: 10:45
Utan att syfta på hunden som startade tråden så är det helt klart så att det skjuts för lite hundar, om man ser till kvaliteten på materialet. När det gäller "min" ras, laikan, t ex, så vet man att rasen är oerhört ojämn, inom samma kull föds det stjärnor liksom sopor. Ändå behålls allt – och tillråga på eländet så avlas det lika mycket på de sämsta som på de bästa. Nej förresten, när det gäller raserna laika, vorsteh och wachtel så paras det MER på de sämsta än på de bästa. Avelskommitteernas främsta uppgift verkar vara att finna de riktigt bra hundarna och bannlysa dem från avel (laikaklubben har tagit i detta, sent omsider). Skärpa mot folk är inte ALLTID ett tecken på dålig mentalitet; att alla verkar tro det idag är däremot ett tecken på hur långt man kommit i förmänskligandet och okunskapen.

Namn: Michael
Datum: Torsdag den 9 September 2004 Kl: 23:41
Hugo:

Många av dina inlägg verkar vettiga, men nu skriver du:

"Varje hund jag tvingas skjuta sörjer jag, gjorde jag något fel?"

Det låter som det är några stycken? Har du otur med köpen eller....???

Michael

Namn: Hugo
Datum: Torsdag den 9 September 2004 Kl: 19:25
Klart man skall avliva dåliga hundar, det gör jag, men man skall inte göra sig rolig över det, det är få människor som klarar det.
Varje hund jag tvingas skjuta sörjer jag, gjorde jag något fel?

Namn: Melker
Datum: Torsdag den 9 September 2004 Kl: 14:53
Villrådig,

Hur gick det hos veterinären?

Namn: Martin
Datum: Torsdag den 9 September 2004 Kl: 12:34
Ja, varför inte? Prova det du, "arne and", det kanske hjälper mot dina problem?

Namn: arne and
Datum: Torsdag den 9 September 2004 Kl: 11:26
Vad tror ni om winchester super X hålspets mellan öronen?

Namn: villrådig
Datum: Söndag den 5 September 2004 Kl: 14:25
Tack för tipset Chris! Ska tänka på det på tisdag, ska in på undersökning då.

Namn: Chris
Datum: Fredag den 3 September 2004 Kl: 11:19
Hejsan !
Be din veterinär kolla tänderna noga,min förra hund betedde sig ganska lika din,hon hade bitit sönder en tand långt bak i munnen och beteendet kom från tandvärk.

Namn: villrådig
Datum: Fredag den 3 September 2004 Kl: 10:55
OK, tack för inläggen. Ska ta honom till veterinär som första steg.

Namn: Martin
Datum: Torsdag den 2 September 2004 Kl: 14:36
Du behöver inte vänta på fler råd.
Det du ska göra är att omedelbart kontakta en bra veterinär som kan göra en ordentlig undersökning på din stackars hund.
Det låter som om något är väldigt fel. Och är det ett medicinskt fel så är det ännu mera fel av dig att bestraffa hunden som du gör.
Så se till att få en grundlig utredning gjord.

Om det visar sig att man inte hittar kroppsligt fel så tar du kontakt med någon duktig person som kan träffa dig och hunden och ge dig råd. På Brukshundsklubbarna brukar det finnas kompetent folk som kan hjälpa. Det går aldrig att lösa sånt här utan att se hunden och veta mer än det du skrivit.

Så ta genast kontakt med veterinär innan något allvarligt händer.

Namn: fundersam
Datum: Torsdag den 2 September 2004 Kl: 14:00
Tycker hela inlägget låter lurigt.... allt det du beskriver är helt motsägelsefullt. Om man har haft så stora problem under en längre period så varför har man inte tagit hunden till veterinären ???

Namn: Fundersam
Datum: Torsdag den 2 September 2004 Kl: 12:53
Varför vänta på svar här?
Varför inte ta djuret till veterinär.

Nåt stämmer inte, han kanske lider, vartenda minut kan vara plågsam.

Namn: Villrådig
Datum: Torsdag den 2 September 2004 Kl: 12:38
Tack för det ni skrivit. Har själv misstänkt någon form av defekt, nervkonstitution, överskärpa eller sjukdom. Det hade varit skönt med en hund som man kunde lita på bland folk. Min har exempelvis självmant krypit intill folk och lagt huvudet i knät, blivit struken över huvudet... och plötsligt PANG!har han flugit upp och fräst till riktigt ordentligt med rest ragg och mord i blicken. Han har inte huggit men det är så nära så nära. Det beteendet känns mycket lurigt.

Flera erfarenheter och råd tack, jag behöver höra så mycket som möjligt.

Namn: Zorro
Datum: Måndag den 30 Augusti 2004 Kl: 19:52
När min Engelska setter gjorde liknande saker mot mig så började jag rannsaka mig själv och hunden och det visade sig att hunden var vek med lite dåliga nerver och jag var för hård med den. Det var bara att krypa till korset och ändra sitt ledarskap. När jag skaffade min andra hund så gjorde jag inte om det.

Namn: Göran
Datum: Måndag den 30 Augusti 2004 Kl: 19:42
Hade samma problem med min Pointer och det visade sig att den hade en hjärntumör.

Namn: Anna
Datum: Måndag den 30 Augusti 2004 Kl: 13:27
Hej!

Han kan vara sjuk, be en veterinär kolla igenom honom.

Namn: villrådig
Datum: Måndag den 30 Augusti 2004 Kl: 12:53

Min hund har visat skärpa mot folk den senaste tiden. Det har yttrat sig i skarpa markeringar, hugg i luften, rest ragg, blottade tänder.vid flera tillfällen utan att ha varnat genom morrning. Det har inträffat då han blivit klappad, något som tidigare gått bra. Han har inte huggit på riktigt men nog så otrevligt ändå.

Numera tillåter jag självklart inte någon att klappa honom. Igår fick jag nog; han hade fått slicka av en tallrik efter middagen vilket aldrig bjuder några problem, jag kan utan problem ta undan mat för honom annars. Då jag skulle kliva över tröskeln till köket uppfattade jag en dov morrning och hunden vänder sig om och skäller och gör utfall i luften - en riktigt skarp varning om at inte komma närmare. Jag blev mycket förvånad, sen förbannad och gav honom en smäll och order att gå och lägga sig.

Med svansen slickad mot magen lade han sig på sin plats, men det kändes ändå riktigt olustigt, onormalt på nåt vis. Han har även läxat upp tikar i kamp om ben, nåt som jag inte stött på innan. Hunden är mycket dominerad av mig, mycket följsam och lydig. Det finns inte en chans att jag inte har tillräckligt ledarskap över honom. På så vis stämmer detta beteende dåligt med hans mentalitet i övrigt.

Jag undrar om det är fel på hundens mentalitet, eller vad det är frågan om. Han är väldigt mild och tillgiven mot mig annars. Vaktar aldrig vilt osv. Rasen? vorsteh...

  << tillbaka
EftersöksService: 796    ApportService: 451    Forum: 28 806    
Startsida